15 är ett speciellt nummer.

Jag träffade R den 15 oktober

Jag fyller år den 15 februari

Fick mitt första barn den 15 Januari. (hon var beräknad till den 1/2, hon ville komma ut tidigare.Kaos!)

Ja, det var allt, men i alla fall.

Idag är det 1 månad innan dottern fyller 6 år. hon längtar och ser fram mot det.Hon vill ju fortfarande fylla år.

Det är två månader innan jag fyller 34 år.Det är ingen ålder.Men man blir äldre, bara det inte syns, så är det ok   

Då vi vaknade i morse så gjorde R den bedömningen att Tyra var förkyld och borde vara hemma. Eftersom att Noel gav mig hundögonen så fick även han vara det.Han gnällde fram Jag vill iiiinte gå till daaaagiiiiiiis.Jag erkänner, jag är svag då det kommer till min minsting och han kommer förmodligen att bli fullkomligt odräglig   

Jag kommer aldrig att låta R göra sådana bedömningar mer.Han är en rookie.

Jag ångrade Vab:en redan klockan tjugo i elva.

Nu önskar jag att jag kunde säga att vi har haft det sååååå mysigt idag,men då skulle jag ljuga.

Jag har varit ett vrak och det är uppenbart att min förkylning inte är borta. Vi har alltså tittat på tv i princip hela dagen. Smurfarna, Alvin och gänget och Madicken har vi hunnit plöjt.I flera omgångar.

På förmiddag satt vi på kontoret och pysslade (så där ser det ut som fan nu) Det var lite roligt, till Noel ruttnade och jag var tvungen att muta honom med musik på Iphone:n och det fungerade i ungefär tio minuter.

I övrigt har jag faktiskt velat bryta ihop flera gånger idag. Tänk om man bara gjorde det.Flippade ordentligt, en gång för alla. Eller i alla fall gå in och tjuta inne i badrummet eller nått.Kan inte vara nyttigt att hålla på det som man gör.

Har även hunnit med att gapa och skrikigt på bråkiga syskon, man blir ju alltid lika stolt över sig själv då...

Men bråken kommer av tristess.Noel blir speciellt strulig och jag borde inte låta hans hundvalpsögonen påverka mig, utan skicka iväg honom till dagis i alla fall.

Han blir alldeles för uttråkad och det vet jag, och jag är vuxen och vet vad som är bäst.Noel måste få härja av sig. 

jaja inget att ångra nu va.

Idag har jag flera gånger tänkt tankar som.Nu pallar jag fan inte mer. Hjärnblödning.Ensamhet.Fängelse.Hopplöshet.Och allt med svarta tankar!

Den frasen.Nu pallar jag faan inte mer, brukar komma några gånger i veckan faktiskt.Då det är jobbigt, motigt och för mycket, tänker jag så.Ok ibland säger jag det högt.NU PALLAR JAG FAAN INTE MER!! Sedan känns det bättre och jag pallar ett tag till.Ventil, ni vet.

Man borde göra som barnen, bara ge efter och gnälla och tjura så tårarna sprutar.Det ska jag göra.Kanske redan i morgon.

Idag blir det två djupa skålar glass.Fetta till mig riktigt jävla ordentligt!Nä just de, det kan jag ju inte.Inte ens det går.Fan också!!

Kul tjej, hej!

I morgon är en annan dag...

Jag latade mig i soffan.Noel ville också det.Det fanns en tom och ledig soffan, men det är visst mysigare att ligga på mammas rygg.

Den här bilden är tagen då vi var i Danmark.Vi var på en ö som heter fanö.Vi var där med familjen Larsson/Eklund.

Denna är vid havet. Det är Noel på bilden.

Jag gillar denna bilden mycket!

Noel 2 år.

Elva nätter fram till jul alltså.Det är ju snart.Galet

Gick upp klockan halv sex denna Luciamorgon. Skulle ordna med fika till lussefirandet på dagis. Vårat dagis har det på morgonen. Kan komma på flera dåliga anledningar att  ha det på morgonen.Bland annat, att behöva stressa iväg en kvart tidigare på morgonen (kanske inte låter som någon big deal, men har man morgontrötta barn, är det en big deal) Man ska "lämna in" barnen klockan 7:15.

Och att man inte riktigt kan koppla av då man ska fika för att man hela tiden måste hålla koll på klockan för att man ska åka och jobba (nästa år tar jag ledigt!) Viktigast av allt är att barnen tycker att det är roligt att man är där, och det märks att dom tycker om det.

Nu tänker jag inte klaga mer.Det är som det är, och det är bara en gång om året så det är okey, och det är inget jag kommer att ta strid för att försöka ändra på det.

Det är jättemysigt och man börjar nästan att gråta då man ser sina ungar stå och sjunga.Stolt

Vi delade upp oss på fikat och R och farfar var på Tyras avdelning och jag, mormor och farmor var på Noels.

Vid nio var jag på jobbet igen. Där blev det fika och lussetåg, igen. Konstigt att komma in sent och man kommer inte riktigt i fas med någonting.Lustigt

På eftermiddagen var jag så trött att jag bestämde att jag och barnen bara skulle äta något som inte krävde någon stor ansträgning (pizza) och sedan ligga på soffan och kolla på film och äta choklad och pepparkakor.Så blev det också och vi kollade på smurfarna (sådär) Jag dunade in lite på soffan en stund.Skönt, så orkar man vara vaken en stund på kvällen.

Det var inte enkelt att få en bra bild på barnen tillsammans men en blev det i alla fall.

Mor och son.

Som jag har väntat på denna dag (Ok.Bara i ca en månad men i alla fall). Blev lite orolig att förkylningen skulle sätta käppar i hjulet för detta besök.Men icke. Blev som vanligt glad och nöjd då jag gick därifrån.

Ingen annan än Maya på hårverkstan får röra mitt hår.Det säger jag till henne och det säger jag nu även till er.INGEN ANNAN!!

Eftersom att R jämt jobbar (Nä,precis jag klagar inte den 25:e, eller då frisörbesöken ska betalas.Så att jag inte uppfattas som bitter) så fick kära mormor komma hit och vara med barnen.Jag åkte till sigtuna strax efter fem och kom hem kvart i åtta (sant)

Det blev inget drastiskt skillnad i längden utan bara någon cm. sedan blekning och lite liiiiiiiiite ljusbruna slingor, men det var så lite att det knappt syns.

Då jag kom hem så frågade jag dottern om hon tyckte att jag var fin i håret.Hon svarar -Men det är ju ingen skillnad.1300:- Ingen skillnad.......

Jag har ju drabbats av en riktig karlförkylning.Det är lite bättre idag men inte helt. Därför tyckte jag att R kunde ordna lunchen igår.

Han lovade barnen våfflor. Det kom många frågor från köket och jag instruerade så gott jag kunde (No pulvervåfflor). Jag och Tyra låg i soffan och tittade på tv.Det är ju inte så ofta han lagar mat (Nu vet vi varför  )

Noel befinner sig i köket och jag hör honom säga - Pappa, varför är dom trasiga? Så himla roligt att höra honom säga det.Bara en fråga, inget fördömande.Han bara undrar.

Pappa, varför är dom trasiga? Ja Noel, det är frågan vi alla ställer oss.

Hilarious.

Men dom var goda.Det kan jag ge honom..

Dotterns framsteg med att skriva, läsa och stava är enormt.Blir lika imponerad, av hur snabbt barn lär sig saker.

Allt registrerar hon.

Tyra-Mamma, där står det God jul, så stavar hon G o d j u l. Man märker att det övas på dagis för hon går även runt och säger hur man uttalar bokstäverna. T tttttttt (alltså inte T:e, som det låter).Går hon runt.Eller K kkkkkk. så sött.

Dock så är det inte alltid så lätt, inte för mig heller, att förklara..

Igår sa hon.

Tyra- Jag vet vad ljus börjar på.Det börjar på J (jjjjjj)

Jag:Näää.Det är lurigt förstår du, det börjar nämligen på L.Ljus

Tyra-? funderar....Tänker..??.Jus.(Ja varför inte liksom??!!)

Barn tänker så logiskt och så är det inte alltid.Jag tyckte nästan synd om henne.Tokrörigt ju, och hon tittade på mig som om att jag ljög (jög)

För att ytterligare röra till det så började jag att förklara om hjul och jul.Det stavas olika, betyder olika (men det förstår hon) men uttalas på samma sätt?

Det är inte lätt.

Men klok som en bok är hon.Min fina tjej.Jag är så stolt över dig.Hoppas att du känner det.   

Sommaren 2011 Bilfärjan.

Barnen tillbringade sin eftermiddag hemma hos farmor.Jag slog in lite julklappar.Då var det två saker som  fick mig att tänka på.

1.Barnen Gustafsson behöver inte gråta denna jul heller, inte över julklapparna i alla fall.Och det bara av att se julklapparna vi köpt.Vad håller man på med egentligen? Tar igen för egen förlorad barndom? 

2.Julklapsspelet Ni vet, som dom vuxna gör. Det finns säkert olika sätt att spela på.Så här gör vi.

Man köper en julklapp för runt hundringen.Sedan drar man en lapp med ett nummer på och den som får nummer 1 får börja att välja paket (inslaget såklart) osv...

Efter att man har öppnat paketet är det frivilligt om man vill välja att spela om den julklappen man har ( med risken att förlora den) 

Det är ju mest jag, R, Rille och kusinerna Peter, Patrik och Linus som vill vara med och spela, bara för spelandets skull.Det blir stimmigt och hetstigt, och det är skitroligt. Jag tackar aldrig nej till spel. 

I alla fall så ställer man en klocka på 3 minuter (eller var det 5?) och sedan använder man en tärning.Det gäller att slå en 1 eller 6 då får man ta en julklapp.Det roliga är att man kan få många julklappar men man kan lika väl stå utan då äggklockan ringer. För även om jag tagit en klapp och sedan rycker någon annan den. Det är bara tur som gäller.

Tyra blev lite smått traumatiserad förra året. Hon sa "Man ska inte spela om julklapparna, man får det man får och är nöjd med det! (sant)

Jag förklarade att vi inte bryr oss så mycket om det där med julklappar.Nähä inte det, det kan man inte tro då vi spelar,då är girigheten på topp.Fast det är mest äran det handlar om... Eller så handlade det om att hon tyckte synd om den som blev utan?

Kom ihåg förra året då någon köpt en champagne (nä, knappast en riktig) den vandrade i väldig fart över bordet och till alla speldeltagarna.Tror det var Rille som vann den tillslut?

Ser detta ut som en människa som tackar nej till en utmaning.Nej tänkte väl det.Haha