Vid lunch i fredags så ringde dom från dagis. Tyra sa att hon hade ont i magen, och hon hade inte ätit någon lunch.

Jag svalde hårt, och sa att jag kommer och hämtar henne.Hon såg lite blek ut då jag hämtade henne.

Man blir ju alltid lite smått orolig att det ska vara magsjuka.

Vi kom hem och hon satte sig i soffan och tittade på film.Åt lite makaroner och sedan sa hon.-Jag har inte ont i magen längre och sedan ville hon tillbaka till dagis....

Tack och lov att det inte var något magsjuka!

Familjefadern och tillika husets öfverhuvud (eller huuuuur) ligger fortfarande i sängen och sover.Jag och barnen sitter och tittar på smurfarna.Nu är det bestämt, Noel han har gått från att vilja var Smurfan till glasögonsmurfen. Det är ok.

R får dock ta över i eftermiddag, då ska jag och Mia till Kista och äta lunch och kolla på bio.Sherlock Holmes blir det, och efter att jag sett trailern så har jag höga förväntningar på den.

Vi tar bilen och jag hoppas att det kommer att finnas en parkeringsruta åt oss  

Tyra.Leogland.Sommaren 2010.Ansiktsmålning

Ibland blir det många inlägg samma dag, men kanske inte alltid långa och kanske inte så intressanta inlägg alla gånger.Men och andra sidan, vem ska bedöma det?

I kväll är Mr ute med hockey homiesarna.Först spelade dom en internmatch och sedan skulle dom basta och sedan.....Ja inte faan vet jag.

Då är det tur att man har facebook, då man är "fast" hemma med sovande barn.Lite socialt "umgänge" fast ändå kravlöst.

Faktum är att jag skrev en status och fick ett sådant roligt svar av min fina och roligaste/snällaste vän. Jag skrattade så att tårarna rann.Låg och vred mig i soffan i min ensamhet av skrattkramper..Ja i min ensamhet alltså.Ja ni kan ju bara föreställa er hur roligt det ska ha sett ut.....

Humor är ju helt klart individuellt och alla går ju inte igång på samma sak.Men jag tänker försöka att roa er ändå.Skratta eller skit i det.

Min status: "Lite ensamt här.Men snart får jag sällskap av Foppa -Hemma på soffan" (Han ska ju vara med på humorgalan)

Min väns svar: Åh!Min dildo heter samma!

Jag: Vilket sammanträffande.

Det är humor! Skrattade ni?Drog ni liiiite på smilbanden? Jag sa ju att det var roligt!

Den mysigaste stunden på dygnet, är innan barnen ska sova och man ligger i soffan tillsammans och tittar på tv. Ibland orkar man inte hålla ut till man kommer till sin säng, utan man somnar där man ligger.Tyra somnar aldrig i soffan, men Noel.

Ja ni ser själva   

Sötnos.Jag kommer att älska dig så mycket, att ingen annan kvinna kommer att vara god nog åt dig   

Men alltså Julotta på Liseberg.

Programmet.

Reklamen för programmet.

Lotta.

klämkäckt

Inte alls mysigt, bara omysigt!

Vet ni vad jag får för känsla då? Så här.  

Förlåt Lotta.Du är säkert en trevlig tjej (tror jag iof inte, jag tror att du är riktigt otrevlig privat).Men du är bara för mycket!!!För mycket!!!

Oj, PMS humöret är visst värre denna månad än någon annan.

FÖRLÅT DÅ!!!!! Fan vad skönt att få detta sagt.

Igår gjorde jag färdig alla julkorten.Passade på att pyssla lite med barnen då vi ändå var hemma.

Ja, då man pysslar blir det lätt lite rörigt.Måste ta tag och städa där nere.R var inte riktigt nöjd över röran...

Men vi hade det trevligt i alla fall.

Jag skrev tidigare att man borde ge efter för sina känslor då man känner att dom kommer (i måttliga mängder, såklart) och inte hålla dom inne.

Jag erkänner.Jag gör det ibland. Jag har ju ett temperament som förr i världen skrämde skiten ur R (han är alltid lugn) För att ta ett exempel så var vi med goda vänner och åkte skidor en gång och jag fick ett frispel för något jag inte kommer på nu.Kan ha varit så att det var isigt som faan i backen och jag blev skraj, då R skulle ha mig i  dom värsta backarna.Man får inge grepp under skidorna och han bara åkte utan att tänka på mig.Jaja något sådant var det.

Vi stog och gormade åt varandra och bjöd alla andra skidåkare på jordens charader. Jag blev så jäkla sne att jag drog staven i marken så det flög upp is på mig och R. Det gillade inte R, Jag vände på klacken(eller skidorna) och drog tillbaka till stugan och surade.Detta hände för säkert tio år sedan och man har ju tvingats att lugna ner sig om man säger så.

Men jag är aldrig långsint.Jag är som texas weather.Ovädret kommer in fort, men försvinner även lika fort.

Såklart biter jag ihop då det kommer till barnen.Där loosar jag det nästan aldrig.Ok det var en lögn.Klart man gör.

Kommer ihåg en gång då jag såg rött.

Det var då Tyra kanske var runt tre? Noel halvåret. Tyra gnällde och strulade med maten.Jag försökte att göra allt  som hon ville.

Ibland går det inte att göra barn nöjda hur mycket man än försöker att fixa, trixa och vända ut och in på sig själv.Det blir inte bra ändå.

I alla fall ville hon inte äta för att något var fel.Kan ha varit hur jag skar upp maten?Och jag, som säkert var skittrött, med två små barn hemma hela tiden 24/7.No sömn.Pappa jobbar jämt.No hjälp!

Tog hennes tallrik och sa -Nä, men då behöver du inte äta, greppade tallriken (gjord av plast) och sulade iväg den som en frisbee bort till köksbänken, som kanske är ca. tre meter från köksplatsen.Pang in i kaklet så att säga.

Moget.Stolt över det jag gjorde?Jag ångrade det med detsamma tallriken seglade i luften.För dessutom gav det mig mer jobb med att städa undan efter mig.

Men jag är människa.Mamman har också känslor! Det säger jag till barnen -Mamma är också människa med känslor och jag blir ledsen, då ni inte lyssnar på mig, utan bara skiter i vad jag säger.

En gång då jag började att gråta inför barnen så säger Tyra -Mamma du gråter ju nästan aldrig. Då blev jag faktiskt glad över att jag gjorde det.Jag visar mina barn att även mamma kan vara ledsen och få nog.Riktigt NOG!

Idag känns allting i övrigt mycket bättre. Vi har bakat pepparkaksmuffins    Bild kommer.