Min dotter har aldrig gillat att bli lämnad på dagis. Det går bra under dagen, då hon väl är där men då man ska säga hej då, var/blev det jobbigt.

Det har varit många tårar både för henne och mig.Den jobbigaste perioden var nog då man var föräldraledig med Noel och då hon gick 15h/h.

Då man ändå var hemma, så blev det sjukt jobbigt att lämna henne ledsen för att sedan gå hem med hennes lillebror.

Men då hon väl var där så upplevde fröknarna att hon hade det roligt och mådde bra.Förmodligen handlade det om seperationen från mig som var tuff för henne (och även för mig)

Jag vet att jag vid något tillfälle då jag var föräldraledig, i hopp om att bryta mönstret så fick hon vara hemma med mig och lillebror.Vet inte om någon blev lyckligare av det? Vi behövde ett brake helt enkelt. Och jag är glad att jag tog det beslutet.

Nu är det tvärtom.Nu älskar hon att gå till dagis och hon vill inte hänga hemma längre.Helgerna räcker för henne.Kompisarna har blivit viktiga och det är som det ska, och dom har så roligt tillsammans.

Man blir så glad över att höra henne berätta och det riktigt lyser i ögonen då hon berättar om hennes dag och vad hon har gjort.Tänk vad saker och ting kan ändras.Och det gör det hela tiden, och i detta fall till det positiva.

Är så glad över att jag får ha henne i mitt liv!

                Min glada tjej! (två glada tjejer)

Amen det var väl då en envis förkylning.Den vill inte riktigt släppa taget om mig.Eller så har jag åkt på två olika? Barnen är lite småförkylda dom me, dom är pigga och mår bra ändå.Skönt Jag mår inge bra, alls.

Den här veckan får vi klara oss utan pappan, då han reser i jobbet.Kommer bara hem snabbt och åker sedan igen.Jaja

Tar tacksamt emot tips om hur man blir av med förkylningen.Vila blir svårt så säg inte det. Äsch, det är inte något dödligt och det går över tids nog.

Snorig tjej! Hej!