Ibland måste man vara lite bestämd och bestämma åt barnen. Speciellt med vår tjej. Ni vet, lite "putta ungen ur boet" eller nått åt det hållet. Få dom att mogna, och att dom ska lite på deras egna förmåga.Förstår ni?

Idag var det kalas på barnensdjungel. För er som inte vet vad barnensdjungel är, så kan jag säga att det är ett lekland för barn. Min åsikt är att det är ett vidrgit ställe. Men jag förstår att man väljer att ha kalas där, av praktiska skäl.Men jag gillar inte stället.Tyvärr.Det är sunkigt, högljutt och dålig luft.Men barnen verkar älska det och det är kanske det viktigaste.

I alla fall hade jag informerat Tyra om att jag inte kommer att stanna kvar, utan att hon får vara där själv med kompisarna och mamman och pappan till födelsedagsbarnet.Ok säger hon, nemas problemas....

Till vi kommer dit. Det går bra till en början,jag är kvar och står och pratar med några föräldrar.Då jag ska gå så blir det pipigt och lite krokodiltårar kommer. Då ska ni inte tro att jag är en så där snäll mammal som stannar. Jag är nog lite "hård" där kanske vissa tänker.Jag gav henne två val. Antingen är hon kvar där och har roligt, utan mamma, eller så får hon följa med hem, och hoppa över kalaset. Hon ville vara kvar och hon stannade kvar och jag gick. såklart att det sved lite i mammahjärtat.Men jag känner henne och jag vet att då hon väl plockar fram modet brukar hon sträcka på sig och blir mognare.Liksom "jag klarade det fast jag inte trodde" Ja ni vet.

Hon är ju faktiskt också snart 6 år. Nä, jag vill att hon ska känna sig trygg i sig själv, och jag försöker att lära henne att göra just det.Självständighet.Hoppas att jag lyckas.Hoppas att jag gör rätt? Det är inte alltid lätt att veta vad som är rätt och fel.Jag går på "gut feeling"

Kalaset var mellan klockan 17-19 och jag hade inte handlat eller ätit någon middag och resten av klanen väntade hemma, så jag "kunde" inte stanna av den anledningen heller. Så jag handlade och åkte hem och mulade lite tacos, sedan åkte jag tillbaka och satt och pratade med andra föräldrar som var kvar. Så man kanske kan säga att vi kompromissade lite, jag och Tyra.Hon fick vara kvar en stund själv, och jag var där en stund.Perfekt!   

Och då jag kom så lekte hon för fullt och hade roligt, precis som jag misstänkte.

Fina lilla tjej.Älskar dig, busfia.