Man ska aldrig underskatta vikten av riktiga vänner, hellre få riktiga vänner än flera ytliga är verkligen något jag kan skriva under på! Och vad vore man utan dom?

Vänner man kan ventilera allt med och dom vill vara ens vän ändå..Man visar sina fina och ibland sina ofina sidor.Och ändå står vännerna där i vått och torrt.

Jag har sådana vänner.Två riktigt fina vänner,sådana man kan prata om a l l t, och dom kan berätta allt för mig och jag sviker dom aldrig! Och även om det kan gå veckor, ibland till och med månader, så är man ändå så nära när man träffas.

Ni vet vilka ni är och jag är er för evigt tacksam över att jag har er som mina vänner.ni är ovärderliga!

Jag är en effektiv person, nästan (läs bäst) så man får hålla undan då jag drar igång. och jag gillar det och jag är inte en lat. Har gärna fler projekt i rullning samtidigt och varvar.

För att ta ett exempel.Jag gick upp med lille sonen vid tio över sju i morse.Parkerade honom framför barnkanalen och gick ner till tvättstugan, drog igång en smutstvätt och tog upp den rena tvätten, vek den och la in dom i rätta klädägarnas garderoberer.

Plockade ut en diskmaskin och laddade en ny. Nu är kl. alltså runt halvåtta. Hänger ni med?

07:45 Gör ett litet blogginlägg, samtidigt som gröten står på spisen och bryggaren brygger det godaste kaffet ever.Morgonkaffet

Vi äter frukost (Ok, inte så effektiv kanske utan lungt och stilla)

Efter frukosten roddar jag i "skräphögen" typ reklamposthögen/brev som växte under veckan.

Då jag insåg att bilen nog förmodligen måste stå inne i garaget inatt, då termometen endast visade +1 och jag inte gärna vill bli överraskad med isiga rutor tidiga mornar ( Jo snart är vi där, tro det eller ej) så tog jag även en tur till brista och kastade junk som stog där sedan vi rensade (NU hade R vaknat och är med barnen, om det var någon som undrade var dom var under tiden?) På den lokala återvinningen var även resten av kommuninvånarna, höll knappt på att komma in med min lilla golf.

Barnen får åka till goa och fina farmor.Och jag fullkomligt tokslocknar på soffan under en filt, man kan säga att där tog den effektiva Tessan slut.

Men till mitt försvar så var jag uppe med en astmahostig tös inatt och samtidigt så vaknade Noel, så jag sprang maran mellan sängarna, då R var ute och "slarvade"

Men jäklar vad jag fick gjort innan.Alltid nått.

Fördelen med att jag somnade sådär mitt på dagen är att jag kommer att vara som ett brandlarm ikväll och då sparar jag det bästa till sist.Handling (NOT!) Men för att underlätta i veckorna, är det så värt det!

Vi har en granne Han är 83 år! (Vill inte namnge personen). Robert hade en dag pratat med grannens svärson och han berättade att grannen hade varit ute och kört bil och då han kom hem och skulle köra upp på uppfarten och parkera, så hade han missbedömt avståndet och kört rakt in i garageporten! (Nästan synd att man missade att se det.Då hade jag läst lusen av honom)

Det gör mig faktiskt ganska orolig att det är helt ok, att dessa människor får köra runt på vägarna!! Uppenbarligen så tappar man ju lite av reaktionen då man blir gammal och kanske att synen inte är vad den borde, för att få köra bil iallafall.

Hoppas innerligt att detta blev en väckarklocka för honom, jag är dock mycket skeptisk till det.

Han är ju trots allt man och dom är väl kankse inte direkt kända för att inse då det är dags att lägga ner! Bilar och bilkörning är ju något speciellt för män, har jag förstått.

Borde finnas en åldersgräns åt det andra hållet med.Eller ett test av något slag?

Dårar!!

Seriöst.Jag är så imponerad av barn och deras driv.OMG Nu har Noel suttit och skrikit efter att han vill ha sina strumpor med blixten på.

Jag har lungt och sansat berättat att dom ligger i tvättmaskinen (as we speak).Han får använda dom då dom är rena och torra.Nä då, det köper han inte, utan fortsätter att skrika om och om igen..Viljan som kan bestätta berg..

Jag beundrar verkligen den viljan och det drivet som små barn har. Jag skriker tills jag får som jag vill, capice!! (Det får dom inte alltid, men dom ger sig inte)

Förresten så ska jag få blodpaj(?), av min son.Han har sagt det.Åh smaskens   Det är sånt man kan säga då man är förbannad på sin mamma.

Älskad till tusen är han.Och söt som socker!